För tio år sedan låg du i din mors mage…en stekhet, varm sommardag i augusti. Kvicksilvret var uppe på dryga 30 C och vi var vid denna tidpunkt på väg in till Karolinska inför förlösningen.

När du kom till världen, tidigt på morgonen, la 12:e aug 2012, rann tårarna nedför mina kinder av lycka. Du var det finaste som jag någonsin hade lagt ögon på, min pärla, min prinsessa min älskade dotter.

Inte en dag sedan den dagen du föddes har gått som jag inte längtar till att se dig, träffa dig, prata med dig och bara vara med dig. Av hela mitt hjärta älskar jag dig, av hela mitt hjärta önskar jag dig lycka i livet och jag kommer ta tillvara på “lånet” jag har fått….du är “minutos” i några år till…min och mammas att rå om, att längta till och att alltid så ömt älska.

Nu blir du 10 år i morgon och det känns som tiden har flugit iväg….snälla…stanna tiden, lite, lite gran för jag vill ha dig som du är nu, nio år och snart ska fylla 10….

Älskar dig mer än livet!
Pappa